V 37-40
Mormor/Mamma/Svärmor Christina har varit hos oss i nästan 6 veckor och gjort tillvaron enklare och roligare för hela familjen. Vi trodde i vår enfald att hon mådde bra, men det har visat sig att hon i princip bröt benet härnere och linkade runt med svår smärta i de sista tre veckorna. Att gnälla är ju en egenskap väldigt få gillar, och det verkar Christina ha tagit fasta på. Många har väldigt mycket att lära av Christina.
Tack för att Du kom Mamma!
Det påstås finnas fisk i stilla havet, vi har sett det på bild och hört rykten om hur folk fångat fisk. Vi har fiskat oförtrutet i 10 månader och på den tiden lyckats fångat två oerhört små fiskar. Vi har under samma period glömt räkorna som vi använt som bete i en stekhet bil minst tre gånger.
Stellas dansgrupp har show i början på december då släkt och vänner är välkomna. Det är nu nolltolerans för frånvaro och de tre-åriga flickorna drillas med tysk disciplin. För dom lite äldre flickorna är det sannolikt en prima genväg till ätstörningar - i Stellas ålder väljer vi att tro att det är karaktärsdanande.
Veckans djur - Belchers havsorm. Mini samlade sig nog mycket för att avfyra kameran, för att sedan gråtandes och skrikandes ta sig därifrån.
Villes blöjsituation är svårprognostiserad. Han kan ena dagen återfinnas brummandes på toaletten för att nästa dag lägga en rusa i kallingarna utan att fästa någon notis vid det. Här ses en misstänkt formation i hans spiderman-kalsonger. To be continued...
Äntligen har Minis syster och barnens kusiner Thyra & Edvin kommit! Mini och Ellinor är lika som bär och vållar problem till och med för deras egna barn, men kan i någon vecka till åtskiljas genom att den ena ser ut som en pepparkaka, medan den andra påminner mer om en riskaka.
Mini har blivit styv i korken på sin SUP och tar nu passagerare.
Kajakutflykt utan kvinnor och barn till Halfway Island. Som den tropik-amatör Pontus är anade han föga att tidvattnet skulle nå den nivå som spåren i sanden antydde, och smällde upp tältet enligt bilden. När mörkret föll fick baslägret brytas och tältet flyttas upp i snåren - även efter att Pontus snilleblixt "sandvallen" förlorat kampen mot vågorna.
Pontus och en av besättningsmännen på debriefing i en kohage.
Att vara fastklämd i ett fordon är en usel sits, och med det följer en hög dödlighet. En fastklämd person kan vara till synes helt opåverkad och ge ett bedrägligt intryck av att vara oskadd. Dom egentliga problemet börjar först när man lyfter bort det som klämt fast personen. Slaggprodukter och kroppssalter som pressats ut ur muskler och celler börjar då cirkulera och kan i värsta fall leda till hjärtstillestånd - så kallat "crush syndrome". Här ses ett fordon där föraren satt fastklämd i två timmar innan han, till synes opåverkad, lyftes ur bilen och minuter senare fick ett hjärtstillestånd. Don't drink and drive kids...
Med sommaren kommer också ostadigare väder. Här lyckades vi fånga ett blixtoväder som drog över Yeppoon med lite flax och skjutglada avtryckarfingrar.